Avgifter för att
delta i LBJ:s verksamhet 2024
Medlemsskap i LBJ kostar 200 kr per år för de som inte har licens i LBJ |
||||||||
eller skaffar Introduktionslicens som kostar 100 kronor genom LBJ. |
||||||||
Medlemsskap i LBJ kostar 400 kr per år för spelare som förnyar sin |
||||||||
licens. Licensen kostar 300 kronor. |
||||||||
Medlemsavgiften till GBS är 200 kronor om du vill spela i hallen till
ett |
||||||||
reducerat pris 50 kr/gång eller 35 kr/gång om du köper ett 10 kort i
hallen. |
||||||||
Annars är avgiften 70 kr/gång för fullvuxna. |
||||||||
Juniorer spelar 2 ggr för en stämpling eller betalning. |
||||||||
Helt nya Boulespelare kan pröva på 3
gånger utan att betala avgift. |
||||||||
Medlemsavgifterna och licensavgifterna
betalas helst in till LBJ:s |
||||||||
PlusGirokonto 4393451-2. |
GEFLE CUP Ordf: LENA STENBECK Kassör:
ERIK BERGKVIST Sekreterare: LENA GUSTAVSSON Ledamot: TOMMY
LUNDQVIST Ledamot: BETTAN JONSSON KONTAKT Borgmästarplan 4
lbjgavle@gmail.com Söndagar 12-16 Valberedning Bengt Kongstad (sammankallande) Tobbe
Ström |
|
||||||||
STADGAR
för den ideella
föreningen
La Boule Joyeuse GPK
med hemort i Gävle kommun.
Klubben bildades
1976.
Stadgarna har
senast ändrats vid årsmöte 19860323.
Idrottsrörelsens
verksamhetsidé
Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna
prestera mera, ha roligt och må bra.
Idrott består av
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och
förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i
Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med
barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med
ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med
vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika
idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten.
Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på
prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda
tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och
välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad
betydelse.
Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den
utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och
kulturellt.
Därför vill vi utforma vår idrott så att
• den i alla
led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
• alla som
vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska
och psykiska förutsättningar, får
vara med i föreningsdriven
idrottsverksamhet
• den ger
upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika
samhällsgrupperingar
• de som
deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin
verksamhet
• den ger alla
som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
ALLMÄNNA
BESTÄMMELSER
1 § Ändamål
Föreningen skall
verka för boulesportens utveckling i Gävle.
Föreningen har
som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med
”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”.
Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en
dopingfri idrott.
2 § Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som har
upptagits i föreningen som medlemmar.
3 § Tillhörighet m m
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund
(SF):
Svenska
Bouleförbundet och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund
(DF), inom vars område föreningens hemort är belägen samt Svealands
Bouleförbund, specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där
föreningens hemort, Gävle är beläget.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers
stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF‑styrelse
är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt
lämna av dessa organ begärda uppgifter.
4 § Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte
och styrelsen.
5 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om
styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller
flera särskilt utsedda personer.
6 § Verksamhets- och
räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden
fr.o.m den 1 januari t.o.m
den 31 december.
7 § Stadgetolkning m m
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om
fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till
nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen
att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän
domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet
med vad som anges i 29 §.
8 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med
minst 2/3 av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges
av såväl medlem som styrelsen.
9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med
minst 2/3 av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att
föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål,
dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och
årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar,
skall omedelbart tillställas vederbörande SF.
FÖRENINGENS
MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som
styrelsen delegerat beslutanderätten till.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas
att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av
styrelsen.
I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den
medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre
dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på
medlemsansökan.
Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde
inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
11 § Utträde
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen
anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.
Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på
varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur
föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från
medlemsförteckningen.
12 § Uteslutning m m
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning
än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter,
motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat
föreningens intressen.
Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss
tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från
beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får
föreningen i stället meddela medlemmen varning.
Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan
att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över
de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall
skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande.
Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas
den berörde.
Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av
föreningens styrelse och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt
reglerna i RF:s stadgar.
13 § Medlems rättigheter och
skyldigheter
Medlem
• har rätt att
delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
• har rätt
till information om föreningens angelägenheter,
• skall följa föreningens
stadgar och beslut som fattats av
föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar,
bestämmelser och beslut.
• har inte
rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid
upplösning av föreningen,
• skall betala medlemsavgift senast en
månad efter anfordran samt de övriga
avgifter som beslutats av
föreningen.
14 § Deltagande i den
idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga
verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor
som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan
medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om
tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också
vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.
Är arrangören inte ansluten till det SF som är
organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller
uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen
eller uppvisningen.
ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är
föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av februari månad på tid och plats som styrelsen
bestämmer.
Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast två
veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller kungöras i ortspressen.
Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i
klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring,
nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan
fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det
anges i kallelsen.
Verksamhets‑ och förvaltningsberättelser,
revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag
och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för
medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa
handlingar finns tillgängliga.
16 § Förslag till ärenden att
behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas
av årsmötet.
Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast
fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt
yttrande över förslaget.
17 § Rösträtt samt yttrande- och
förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har
betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 16 år har
rösträtt på möte.
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och
förslagsrätt på mötet.
18 § Beslutförhet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade
medlemmar som är närvarande på mötet.
19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så
begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda
fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel
majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet
menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda)
oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet,
vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det
skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika
röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är
röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i
händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
20 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är
röstberättigad medlem av föreningen och som under året fyllt 16 år. Arbetstagare
inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen
eller till revisor i föreningen.
21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
1. Fastställande av röstlängd för mötet.
2. Val av ordförande och sekreterare för
mötet.
3. Val av protokolljusterare och rösträknare.
4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
5. Fastställande av föredragningslista.
6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det
senaste verksamhetsåret,
b)
Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträk-
ning) för
det senaste räkenskapsåret.
7. Revisorernas berättelse över styrelsens
förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för
den tid revisionen avser.
9. Fastställande av medlemsavgifter.
10. Fastställande av verksamhetsplan samt
behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt
tid inkomna motioner.
12. Val av
a)
föreningens ordförande för en tid av 2 år;
b)
halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av__________________ 2
år;
c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd
turordning för en tid av ett år;
d) 2 revisorer jämte en suppleant för en tid av
ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
e)
2 ledamöter i valberedningen för en tid av ett __________ år,
av vilka en skall utses till sammankallande;
f)
beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra
möten där föreningen har rätt att representera med ombud);.
13. Övriga frågor.
Beslut i fråga av större ekonomisk
betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns
med i kallelsen till mötet.
22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en
revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär
det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för
begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall
den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen
begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall
tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma
tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista
anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra
årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående
stycke.
Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet
upptas till behandling.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid
sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.
VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen
består av minst två av årsmötet valda ledamöter varav en skall vara
sammankallande
Valberedningen sammanträder när den sammankallande
ledamoten eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
Valberedningen
skall senast 3 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid
mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.
Senast en vecka
före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt
förslag.
REVISORER
24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av
föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga
handlingar.
Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda
senast en månad före årsmötet.
Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och
räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen
överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.
STYRELSEN
25 § Sammansättning
Styrelsen består
av ordförande samt 2, 4 eller 6 övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av
kvinnor och män.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare,
kassör och de övriga befattningshavare som behövs.
Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av
årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder
suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande
årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan
ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och
förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.
26 § Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens
beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.
Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s
och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer
samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
• tillse att
för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
• verkställa
av årsmötet fattade beslut,
• planera,
leda och fördela arbetet inom föreningen,
• ansvara för
och förvalta föreningens medel,
• tillställa
revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och
• förbereda
årsmöte.
Ordföranden är föreningens officiella representant.
Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att
föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut
efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i
ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna
i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på
sekreteraren och kassören.
Sekreteraren
• förbereda
styrelsens sammanträden och föreningens möten,
• föra
protokoll över styrelsens sammanträden,
• se till att
föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett
betryggande sätt samt ansvara för
att föreningens historia dokumen-
teras,
• se till att
fattade beslut har verkställts,
• om
ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående
handlingar,
• årligen
upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.
Kassören
• föra
medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar
beslutade avgifter till
föreningen,
• se till att
föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrotts-
organisationer m.fl,
• svara för
föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra
bok över föreningens
räkenskaper,
• årligen
upprätta balans- samt resultaträkningar,
• utarbeta
underlag för budget och budgetuppföljning,
• se till att
föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,
• i
förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration,
särskild uppgift,
kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och
övriga föreskrivna uppgifter inom
skatte- och avgiftsområdet,
• föra
inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade
priser införs,
• se till att
såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet
som föreningens byggnader,
idrottsmateriel, priser och övriga
tillhörigheter är försäkrade på
ett betryggande sätt.
27 § Kallelse, beslutsmässighet
och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller
då minst halva antalet ledamöter har
begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter
kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut
krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet.
Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom
ombud.
Suppleant(-er) skall alltid kallas till sammanträde.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende
skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om
särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast
därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall
justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare.
Avvikande mening skall antecknas till protokollet.
28 § Överlåtelse av
beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda
ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat
organ eller till enskild medlem eller anställd.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt
föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.
TVIST
29 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte
väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild
ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om
skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för
skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för
kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive
kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.
Bilaga
Bra
i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den
utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och
kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för
aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom
idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar
kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan
som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom
att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi
blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten
får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva
efter. Idrott är utmanande och
spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att
testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett
uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med
andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla
områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat
visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför
bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller
spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i
föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i
föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med
andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser.
Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen
motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven,
ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade
dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i
alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde
för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera
idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och
skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska
kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten...
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många
människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt.
Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra
verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga,
få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta
uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de
beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska
fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och
sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den
vardagliga träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för
många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder
och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten
är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och
medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid
motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur
kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande,
t ex användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för
flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom
idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska
finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver
att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt.
Vi delar på ansvaret för utvecklingen
genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som
mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar
också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens
natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta
regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar
gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk
idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna
preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag.
Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi
strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan
inblandning av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är
särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade
idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår
folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt
utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra
kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och
stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten
är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det
svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med
idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras
olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja.
De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt
ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat
tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom
till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en
kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska
kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö
att överlämna till våra barn.
Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av
barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt
det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt.
Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot
bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar
förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.
Ovanstående
stadgar antagna vid årsmötet
20060221
(
Jan-Ove Thörnberg
Christer Axenstål
Ordförande
Kassör